12 februari

Fyra år har gått sedan den dagen det hände. Den smärtan, den sorgen, den paniken..
Känslan av att hela världen rasar samman framför mina ögon.
Att se dig lida så mycket och inte kunna rädda dig.
Det går inte en dag utan saknad, inte en tanke utan längtan.
Vi minns dagen som igår, den dagen vi aldrig förstår. Inte änns lite.
Min ängel jag fattas dig för mycket. Det gör så fruktansvärt ont att vara utan dig.
Jag älskar dig
mormor

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0